SAN CRISTOBAL HILL

...igår eftermiddag gjorde vi oss lediga och gick upp till toppen av San Cristobal Hill -toppen är 864 m över havet, ca 300 m högre än resten av Santiago. Det var väl inte det smartaste jag gjort med tanke på infektion i tanden och pågående antibiotokakur. Insåg det när jag knappt höll på att ta mig upp för berget i den 30-gradiga värmen. Hela turen upp och ner tog drygt 3 timmar. Hade också sprungit 40 min på morgonen -glömde liksom bort att jag käkar antibiotika. Ähum...

 

Men, jag är ändå glad att jag tog mig upp, däruppifrån är det en fantastisk vy över Santiago och det var en jättefin väg upp.

 

Högst upp syns statyn över Jungfru Maria -vårat mål. Det syns liksom inte på bilden hur brant vägen var =)

Hela vägen upp var utsikten över Santiago fantastisk

 

Drack en liter vatten på väg upp

All ork var borta. Que pasa?

Men det gick! Här är belöningen!

Santiago är en, hrmm... STOR stad.

 

Jungfru Maria blickar ut över Santiago och skyddar staden

 

 Tog en annan väg ner och gick förbi en jättefin pool där barnfaniljerna trängdes. Wille och Julie hade gillat den poolen!

 Belöningen: en god middag och ett dopp i den svala poolen. Puh!

 

WILLE

...vår lilla grabb är snart 8 år. Fick rapport från familjen i Kåbdalis idag och Peter berättar hur duktig Wille är, att han verkligen mognat på alla sätt. Wille och Matti åker runt själva i Kåbbans liftsystem och det går finfint. Dessutom har Wille en helt annan inställning till allt nu jämfört med bara så sent som förra året. Vad fort  det går. 

 

Hjälp!

 

 

I Måttsund tidigare i Januari

 

I Storklinten med morfar Jalle tidigare i Januari

 

Storklinten -varför kommer ni aldrig?

 

Det är så himla kul att Wille verkar ha fastnat för skidåkningen. Världens bästa grej att göra tillsammans, hela familjen, då man bor i Luleå med den långa vintern...

 

 

TODO BIEN?

-Si, todo bien.

 

All personal här är väldigt rara. Allt bra? frågar de titt som tätt.

 

Igår en lite kortare arbetsdag, "bara" ca 8 timmar. Sedan poolhäng, ett glas kallt vitt, en solstol i skuggan och en bra bok. Är det fredag så är det =).

 

Undviker solen, det är så jättevarmt här och UV-strålningen är stark.

 

Idag är det ju kördag, men vi kör på. Ska gå ner och sätta mig under ett parasoll och jobba. Har hunnit med 40 min på löpbandet på morgonen så nu är det bara att sätta fart!

 

Todo bien!

 

Jag tittar uppåt från solstolen. Bor på Crowne. Plaza, jättefint

 

Poolhäng ända tills månen kom upp

...och solen gick ner.

 

Chile är så vackert. VÄLDIGT vackert. Jag hoppas jag kan komma tillbaka en tredje gång, helst med min familj som sällskap.

 

Nu: arbeit!!!

 

ETT LITET HUGG

....ibland hugger det till. Ett litet litet hugg av sorg. Sorg över att jag inte gör det jag tycker allra mest om -håller på med hästar. Jag saknar allt med hästarna förutom kostnaderna...Jag saknar att galoppera i nysnö, att få till ett perfekt språng, att skritta på långa tyglar genom skogen en stilla vinterdag, att mötas av ett välkomnande gnägg och att se hästarna busa i hagen. Jag saknar att sopa stallgången, att mocka, att bygga hinder, att ge hästarna mat. Allt.

 

Men man kan ju inte få allt. Jag kan inte både jobba heltid, få tid med barnen och ha tid med en häst. Och jag kan inte både ha råd med häst och resor och skidåkning och stuga och båt. Det är ju liksom inget konstigt med det. Men ibland hugger det till -sorgen över en förlorad identitet och en förlorad livsstil och en liten förlorad bit av mig själv.

 

Men valet är ju enkelt. Och när mina barn en vacker dag blir lite större, krossar mitt hjärta och inte vill vara med mig hela hela tiden, då finns det en lindring. Då ska jag återvända till hästvärlden =)

 

Ajax -en av de tappra ponnyer som lärde mig att rida

I EN ANNAN DEL AV VÄRLDEN

...en tuff vecka har det varit. Riktigt tuff. Långa krävande dagar blandat med ett par tandläkarbesök och enorm tandvärk. Värktabletter och ingen mat och dåligt med sömn. Men allt har löst sig så bra! Jag fick träffa två st väldigt vänliga tandläkare (en skjutsade till och med hem mig efter min 3,5-timmarsbehandling) och tanden är nu såpass fixad att jag klarar mig hela vägen hem. Dessutom har det varit en oerhört intressant vecka och vi har träffat kunniga och engagerade människor. Och, inte att förglömma, min spanska har blivit ungefär 300% bättre på 1 vecka =).

 

Tandvården i Chile? Över förväntan! Modern utrustning och teknik. Nöjd!

 

Chile är ett vackert land. Och chilenarna är ett folk som är lätt att tycka om. De allra flesta pratar ingen eller mycket dålig engelska, men är hjälpsamma och försöker förstå.

 

Min inre bild av Chile är gröna dalar med snötäckta berg i bakgrunden. Här kommer lite yttre bilder =)

 

4 mil åt det det där hållet kraschade planet med rugbylaget från Uruguay 1972. Ni har säkert sett filmen, Alive. Så oerhört att de kunde ta sig till fots ner till Chiles gröna dalar. Anderna är inte att leka med...

 

Och äntligen, i morse, var tandvärken bort så att jag kunde springa på morgonen. När jag kan springa blir jag glad, då blir det en bra dag!

 

Run Jenny, run!

 

 

SPÄNNANDE

...har fått jordens tandvärk. Det började lite smått på planet hit och har bara blivit värre och värre. Ikväll fick jag inte i mig mat trots dubbla panodil. Så nu är det väldigt spännande. Jag, en av norra halvklotets mest tandläkarrädda mespottor, måste söka tandvård. I Rancagua.

Say no more.

Har inhandlat diverse läkemedel som håller mig vid liv tills imorgon. Vad tabletterna är eller innehåller har jag ingen aning om, kvinnan i Farmacerian pratade ingen engelska. Och just nu bryr jag mig faktiskt inte, för de hjälper!

Annars har det varit en bra dag på jobbet. Började med en härlig frulle

Gick sedan till supermercadon för att inhandla lite proviant.

Fick vänta lite på att affären skulle öppna.

Köpte frukt och salami -dagens lunch

Här fanns en person med uppgift att väga och prismärka frukten. Självscanning känns låååångt borta. Ganska trevligt faktiskt. Jag fick tips om de goda apelsinerna när jag fick mina bananer vägda =).

De här fanns också på supermercadon. Känner ni igen?

Fortsatte med att jobba några timmar. Satt utomhus, det var ca 30 grader i skuggan mitt på dagen.

Äntligen nakna igen sade fötterna.

Vårat hotell var fullt med hårdingar som deltar i Dakar-rallyt. Sista etappen för rallyt 2013 gick alldeles utanför hotellet, från pooldäck hade vi finfin utsikt över gatan och såg många brumma förbi.

Inte lätta att fånga på bild

Bilar och servicebilar trängs på hotellparkeringen.

Och moppar. Han till höger (hotellportier) försökte få mig att kliva på =)

Senare på eftermiddagen lämnade vi Santiago. Det är bra vägar här och resan gick bra.

Så, en bra dag på jobbet som tyvärr avslutas med tandvärken from hell. Nu ska jag försöka sova medan dundertabletten verkar.

Over and out from Rancagua -home of the evil dentists... Eller hur var det nu?

SANTIAGO

Igår var det jobbigt. Eller rättare sagt så har hela veckan varit jobbig. Jag mår dåligt av att åka bort från barnen. Riktigt dåligt. Ska inte gå in på det men såhär kan det inte fortsätta. Grät i flygtaxin och har varit helt uppochnervänd flera dagar innan avfärd. Korta resor går alldeles utmärkt, men de här långresorna är jobbigt.

Fast jag har ju alltid älskat att resa. Så visst, när jag väl är iväg så känner jag att jag lever och när jag klev ut ur flygplatsen i Santiago idag så knockades jag av flera saker; solen, ljuset och lukten. Lukten av sydamerika. Länder luktar ju faktiskt olika, bara om man kommer så kort bit som till Köpenhamn så känns det. Köpenhamn luktar "kontinenten". Och Santiago luktar sydamerika. Vet inte vad det är men jag känner igen det så tydligt från mina tidigare resor hit.

Hade turen att bi uppgraderad på flighten mellan Zurich och Sao Paolo. 13 timmars jobbig flygresa blev istället 13 timmars lyxupplevelse =). Tur var väl det så eländig som jag kände mig, nu försökte jag istället njuta av champagne, oxfile och en "säng" att sova i på planet. Stolen kunde fällas till helt horisontellt läge och hade till och med inbyggd massagefunktion. Jag hade en egen liten kupé, och jag njöt i fulla drag. Valde det te  jag gillar mest, fick en ask chokladpraliner och läste en bra bok. Sedan sov jag. Gott och länge med en skön kudde och ett skönt täcke. Heja Swiss!!!

Till den unge mannen som jag stoppade mig vid gaten och sade

-Ms Greberg, you have been upgraded!

hade jag lust att säga:

-Thank you, I love you!

Kom till hotellet här i Santiago på eftermiddagen, och har hunnit med en löppass, lite styrketräning och nu ska jag jobba någon timme innan jag somnar.

Och jag har börjat nedräkningen. Snart får jag åka hem igen!

Utsikten från mitt rum på 15:e våningen. Ser ni Anderna där borta?

Låg en liten stund vid poolen i väntan på mitt rum som inte var klart. Varmt och skönt. Chock för den vinterbleka kroppen  som inte sett solljus på flera månader =)

SMÅ GULDKORN

jag: -Godnatt min lilla skatt.

Julie: -Godnatt min mamma.

sedan blev det tyst ett tag. Julie lägger armarna runt min hals och trycker sin näsa mot min. Sedan säger hon: Mamma, du är MIN skatt som jag älskar så mycket.

 

Det här ska jag ta med mig när jag reser långt bort igen på fredag.