tisdag 30 november 2010

PUNKTERAD HALSBÖLD

Om ni inte vill se en motbjudande bild, sluta genast läsa!
På högra sidan, satt den, bölden. The painmaker även kallad. Då var det liksom helt blockerat av svullnaden på den högra sidan . Nu ser det ju finfiiiint ut, och förutom lite vanligt halsont mår jag bra!
Jag tror att det där mörkröda på högra sidan är såret efter snittet den snälla läkaren skar upp. 


äckligt, och ja, det är min mun på bilden.




INGET ATT REKOMMENDERA

Tystnaden här på bloggen beror på att jag är sjuuuuk. Blä. Började må riktigt dåligt i söndags, och efter en sömnlös natt med kräkningar, ont i halsen och hög feber ringde jag vårdcentralen på måndagen. Mådde verkligt dåligt och halsen hade svällt igen helt på ena sidan. Kunde inte svälja överhuvudtaget och fick alltså inte ner varken vätska eller febernedsättande.
Nåväl, efter att med min grötiga röst ha tjatat (!) till mig en tid på vårdcentralen fick jag komma för att träffa en sköterska (inte läkare, observera) för att ta odlingar från halsen. 
Kom dit, och sköterskan ber mig öppna munnen, det gick ju knappt men det lilla hon såg räckte tydligen, för jag fick lägga mig ned med en larmknapp i handen medan hon hämtade läkare. Läkaren konstaterade att det nog var en halsböld, så vi fick akutremiss till Sunderby sjukhus. Vid det här laget kände jag också att det började bli lite svårt att andas och mådde faktiskt ganska pyton. Tack och lov var mamma med mig och kunde skjutsa mig till Sunderbyn. När vi kom dit fick vi bra hjälp och bölden (som var ganska liten enligt läkaren, nog så stor enligt mig) punkterades. Pga den höga febern, och sömnbristen var jag inte riktigt med i matchen, och det var nog tur, att punktera en halsböld med lokalbedövning var väl inte det angenämaste jag varit med om. Fick iallafall kortison, diklofenak och antibiotika, och efter bara några timmar, sent på kvällen, kändes det som att jag återvände till livet igen =). Halleluja !

Idag kl 14 ska bölden kontrolleras och ev tömmas igen, hoppas det blir bra så inte jobbstressen ger mig hjärtattack istället.


söndag 28 november 2010

ADVENTSMYS MED BITTERTWIST

Jojo, alla andra bloggar om hur mysigt det är med första advent och jaddajaddajadda. Visst, vi har det supermysigt idag, med julpynt, tända ljus, snöfall och -15 grader ute.

Men, ojoj, imorse när jag vaknade kände jag mig bitter och sur. På vadå? Jo, det här j-vla klimatet (känsliga läsare kan sluta läsa nu...). Jag skulle vilja träna, ta en promenad eller jogga. men inte då, det är för KALLT. Man måste in på ett GYM. Och för att ta sig dit utan att kolavippa måste man pälsa på sig 17 lager med kläder. Minst. Om man orkar förstås, för bristen på solljus gör ju att man knappt kan hålla sig vaken (okej, jetlagen jag för närvarande lider av kan också ha något med saken att göra).

Den är helt enkelt inte människovänlig, den här klimatzonen vi lever i.

Men ja, jag vet. Sverige är bra, det är fred, vi har bra sjukvård, bra skolor, bra allt. Men inte tänker jag hymla med att klimatet suger. FÖR DET GÖR DET!!!!!

Freud skulle ha sagt att jag inte bör besöka Australien mer. Det är inte bra för mig.


Nu hoppas jag att mitt gäng kommer in från bobturen snart, så vi får fika lite pepparkakor och glögg. Jag behöver verkligen bli lite snällare idag...





lördag 27 november 2010

@ HOME

Äntligen hemma. Härligt härligt!  Vi var lediga all  igår och det känns som att vi får en riktigt lång härlig helg tillsammans. Idag blir det kalas, ränna på stan och julpyntning.
En alldeles jättevanlig lördagsmorgon hos oss


onsdag 24 november 2010

PACKAD OCH GLAD

Nu har jag packat, det är några timmar kvar till vi ska lämna Sydney för den här gången. Vi ska gå ner en sväng på stranden och suga märgen ur Sydney innan vi åker. Tänk att det dröjer 7 månader till man får uppleva värme igen. Huuuu....


Den nya Samsoniten levererar. ALLT ryms =)


TUESDAY

Vi hann mycket på tisdagen. Efter konferensen hann vi ner på stranden en snabbis, och vi hann också ligga vid poolen ett tag. Sedan blev det Conference Dinner cruise i Sydney Harbour. Det är ett hektiskt liv vi lever här i Sydney =)
Catrin testar poolen

Jag skaffar mig lite fler rynkor

Mina ben solar

Jenny and Catrin were here

And so were Gustav, Caroline och Sofia

Efter middagen mådde vi illa allihopa, det var nog nåt skit i maten..


COOGEE BOOTCAMP day 7

Dag 7 var lugn. Vi promenerade den vanliga vägen längs med havet mot Bondi, gick ca 50 minuter. Bra för träningsvärken......
Catrin hade vi dock lyckats skrämma bort. Inte bra.


tisdag 23 november 2010

NOW WER'E TALKIN

Igår var det dag 6 på Coogee Bootcamp 2010. Vi tog nästan i så vi sprack, och gick snabbt (i uppförsbackar) och joggade (i plant och nerför) hela vägen förbi Waverly cementary längs med Coastal walk mot Bondi. Fram och tillbaka är det 7,6 km och det tog oss ca 1 timme och 5 minuter. Vi startade 6 på morgonen eftersom jobbet började 8.30 igår, så det var en riktigt härlig runda!

Sedan jobbade vi hela dagen, men hann ner på stranden ett par timmar på kvällen. 
En bra dag. 


Waverly cemetary, på vägen från Coogee till Bondi


måndag 22 november 2010

PURE BLONDE

...mitt nya favoritöl. Jag har druckit några sådana ikväll, så därför ska jag inte skriva så mycket. men bilder ska ni få se minsann!

I know, mitt hår ser terrible ut but what do you expect efter 1 h träning, 8 h konferens följt av 2 timmar på beachen????

Mina reskompisar Gustav och Catrin är så härliga, vi har haft jättekul!
Och, om ni läser det här Gustav och Catrin, kom ihåg att what is being said in Sydney stays in Sydney =)


söndag 21 november 2010

COOGEE BOOTCAMP day 5

Participants in Coogee Bootcamp 2010 -Gustav och Catrin

Jag är inte ensam bootcampare. Jag har tvingat med mig mina reskompisar Gustav och Catrin också. Vi är väldigt duktiga, alla tre. Fast, för att vara ärlig är det inte direkt oangenämt att bootcampa på Coogee. Det är toppenhärligt på promenaderna, och dessutom har vi ganska kul =)

Idag gick vi 1h och 20 minuter. Upp och ner för backar och trappor som vanligt. HÄRLIGT var det, i det sköna solskenet tidigt på morgonen. Sedan åt vi en välförtjänt frulle på hotellet.
Och, nu har jag ingen träningsvärk NÅGONSTANS!

/hurtbullen

öhh, just det. Det uppmärksamme ser att det på nåt konstigt sätt har smugit in sig 2 McDonalsdpåsar och en läskmugg på bilden. Givetvis tillhör påsarna och muggen någon annan. Bootcampare äter bara melon och dricker bara vatten.


EN BRA DAG


Dagen har varit härlig. Först låg vi på Coogee och pressade lite, sedan åkte vi till Bondi Junction och shoppade (fast jag lyckades inget vidare). Sedan for vi ner till Bondi och käkade middag där. Innan vi åkte hem kollade vi lite på skateboardåkarna i rampen (öhhh...heter det så?) vid stranden, ojoj vad duktiga de är.
Nu är det Good night dont let the bedbugs bite, för imorgon ska jag upp VERY early.

lördag 20 november 2010

TACKSAM

Har just läst ett mail från en vän som påminde mig om vilken fantastisk tur jag har som har två underbara barn, en härlig man och att vi alla är friska. Det är lätt att ta sådant för givet när man har det. Min vän har inte det, och jag önskar av hela mitt hjärta att det ordnar sig.

Livet är inte rättvist.

Nu ska jag sova, och innan jag somnar ska jag ligga och tänka på min älskade familj.

/Jenny -tacksam och lycklig

COOGEE BOOTCAMP day 4


Summerar fjärde dagen:
-  1 h och 45 min promenad upp och ner i trappor med inslag av klättring på klippor samt vadande i vatten.
Status:
-lite träningsvärk i ryggen, rumpan är back in business igen.

jaja, det är väl godkänt... Jag är ju egentligen inte här på något bootcamp. Fast man lätt kan tro det.
Idag har vi varit lediga hela dagen. Har legat och solat på Coogee nästan hela tiden, insmord i 30 förstås, vill INTE bli rosa igen. Idag var det verkligen en strålande dag, och det känns nästan som att vara på semester.

Har också konstaterat att australiensarna fortfarande har sitt eget lilla speciella sätt att klä sig. Killarna i t-shirt och jeans och tjejerna i någon hiskelig kombination med heels (fula oftast), kort kjol, blus med spets.

Det bästa idag var ändå att jag fick skypa med mina älsklingar därhemma. De är underbara =)


BEAUTIFUL DAY

Lyssnar på den här


och ska snart sätta mig på balkongen och dricka bubbel.

Livet är härligt!

LILLEBROR SVANBERG


Se så underbar han är, lillebror Svanberg. Den 17 november kom han, Wilmers lillebror, Wille och Julies kusin.

Jag är så glad och skickar massor med grattiskramar till Emil, Helena och Wilmer!


fredag 19 november 2010

AWKWARD



Här är vår kungafamilj i sitt första offentliga framträdande sedan kungens skandal. Vilken märklig situation -allt som hänt ska tydligen bara glömmas bort och tystas ner?

Jag är rojalist ut i fingerspetsarna. Men vårt kungahus har ju faktiskt ett litet stort problem. Kungen.
Stackars övriga familjemedlemmar som måste sitta där och låtsas som om inget hänt.







COOGEE BOOTCAMP day 3

Dagens:
-50 minuter snabb promenad upp och ner för trappor och backar.
status:
Ont i överrumpan (träningsvärk alltså), lite halvförkyld

Lite klent på Bootcamp-fronten idag också, men jag får skylla på jobbet som tagit alla övrig vaken tid i anspråk idag...Vi gick iallafall upp tidigt och gav oss ut och promenerade vid halv 7. Gick längs havet söderut, det var oerhört blåsigt och ganska häftigt väder!

Gustav-min promenadkompis


JAKARANDA

Det är försommar här i Sydney. Jakarandan blommar och är helt fantastisk, nästan självlysande.


Idag har varit en lång dag. Först möten hela dagen på UNSW, sedan budgetarbete i 2 timmar på hotellet. Har  nyss kommit tillbaka till hotellet efter en kalasgod middag på en vietnamesisk restaurang, så jag mår ganska gott!

Nu ska jag krypa till kojs, igårkväll jobbade jag till 1 på natten och nu behöver jag en tidig kväll. Imorgon ör det helg, tjoho!


torsdag 18 november 2010

AVD FUNNY SIGNS

Här på School of Mining på UNSW har de en toalett.


Såhär ser den ut:


Titta närmare på skylten ovanför toaletten:


Haha är det inte hysteriskt roligt =) ?



COOGEE BOOTCAMP day 2

Summerar (födelse)dagen:
-promenad 1.15 h i väldigt kuperad terräng inkl en massa trappor
-bad i vågor som nästan mosade mig (räknas det?)
status: träningsvärk i rumpan och sand i brallan

Ganska godkänt tycker jag. Hade hoppats få in en joggingtur också, men jobbet har tagit väldigt mycket tid idag. Är inte klar ännu (klockan är 23.15 här), och har hållit på ca 10 timmar redan.
Bättre lycka imorgon!

För övrigt höll denna dag på att sluta i förskräckelse. Efter morgondoppet (som genomfördes i löparkläderna, minus skorna och strumporna förstås) var jag väldigt blöt, sandig och saltig. Så, jag sköljde upp mina träningskläder och hängde upp dem på balkongen för att torka under dagen.

När vi kom tillbaka från jobbet idag var det STRÅLANDE väder, och superblåsigt. Shit insåg jag, mina kläder har säkert blåst bort!
När jag kom in på rummet sprang jag till balkongen, och som TUR var hängde kläderna kvar. Nästan alla kläder. Trosorna var borta. HJÄLP, HOW EMBARRASING att ha sina trosor flygandes runt på Coogee.
Men, när jag kollade in under räcket på grannens balkong hade trollisarna blåst in där. Jag lyckades rädda dem och min heder med hjälp av en galge.
Tur =) 



BIRTHDAY, BLOMMOR & BUBBEL


Vilken härlig födelsedag jag har haft! Började dagen 06.30 med en promenad i det soliga vädret. Vi gick längs havet mot Bondi, promenerade i 1h och 15 min. Sedan när vi kom tillbaka till Coogee tog jag ett dopp i det härliga havet.

Efter det åkte vi iväg och jobbade, och när jag kom tillbaka igen hittade jag det här på mitt rum: 


Blommorna och bubblet var från mina tre älsklingar! Jag har aldrig sett en större bukett, och jag blev så glad att jag nästan började gråta (blödig längtande mamma...). 

Bubblet sparar jag till helgen, och blommorna kan jag nog njuta av resten av min tid här!



onsdag 17 november 2010

COOGEE BOTCAMP day 1

Innan jag kryper ner i min härliga hotellsäng summerar jag dag 1 på The Coogee Bootcamp 2010:
-32 minuters joggning 
-6 km promenad (jaja, det är inte så långt men det var väldigt kuperat med en massa trappor upp och ner)

Godkänt tycker jag. Tydligen var det iallafall jobbigt för kroppen, för nyss krävde den en Toblerone.

GOOD NIGHT!


ONLY FOR RICH PEOPLE?

Dagis i Sydney kostar 700 kr. Per dag. Man kan få vara föräldraledig i ett helt år. Fast utan lön förstås. De som tjänar ungefär som jag betalar mellan 40 och 50% i skatt. Sydney är världens andra dyraste stad att bo i (pris på bostäder), tvåa efter New York.

Aldrig har uttrycket "smakar det så kostar det" känns mer sant... 


POSTCARD FROM SYDNEY

Jodå, operahuset står fortfarande kvar. Iallafall igår när vi åkte båt förbi de vackra byggnaderna...

My feet are so happy to be in flipflops again. De känner sig så instängda i skor.

Coogee idag. Lite molning på förmiddagen och ca 22 grader varmt. Min rosa hud var väldigt tacksam för molnen.

Sedan blev det soligt igen. Hann med att gå de 6 vackra kilometrarna till Bondi. Sådana här skyltar är det lite varstans på vägen. På nästa bild ser ni varför...

.....

Jag älskar havet. Inser att jag inte lyckats fota en enda bild där havet inte är med. Det är ju tvångsmässigt. Finns det avvänjningskurser kanske? 


Och på den här bilden ser ni.... surprise! HAVET! Det hade ni inte väntat er va?

Om någon undrar så jobbar jag också. Hela dagen idag faktiskt. Nu är det sen kväll och jag har precis varit ute med två gamla kompisar från mitt år här för femton år sedan. De var lika härliga och trevliga som förr, och vi hade en superkväll på Coogee Bay Hotels beergarden. Och nu, nu ska jag sätta mig och jobba igen.

...men det här är ingen jobb-blogg, så nu får det vara nog skrivet om jobbet!


tisdag 16 november 2010

WALK THE WALK

Har precis kommit in från en morgonjogg. Sprang längs havet mot Bondi, längs med the Bondi-Coogee coastal walk.
Avslutade med att doppa benen på Coogee.
Lovely!

Gordons bay sprang jag förbi


Coogee






DET KOKTA FLÄSKET ÄR STEKT

...eller nåt sånt. Idag låg jag på rygg i sanden och solade i en halvtimme. Jag hade solskyddsfaktor 15 på mig i ansiktet. Under tiden som jag låg där med min bleka kropp i solen och spretade med fingrarna talade jag om för mina kollegor hur STARK solen är i Australien, och hur viktigt det är att vara FÖRSIKTIG så man inte bränner sig. Minsann.

Vi pratade om ozonet, och om att UV-strålningen är EXTREME enligt Australliensarnas egen skala just nu.

Jag kunde inte låta bli att ligga där, det var så skönt, och jag sög i mig värmen och ljuset. Underbart!

Men nu, nu är det kokta fläsket stekt. DEN HÄR färgen är mitt ansikte, min bringa och min hals.

Rutinerat Jenny, rutinerat.


IT´S BEAUTIFUL HERE

Jag är kär. Fortfarande. När vi gick in för landning med den gamla 747-an, och jag såg Operahuset och Harbour Bridge genom fönstret så blev jag alldeles yr av glädje. Det pirrade i magen, precis som när man återser en kär person.
Jag älskar Sydney, så är det. Tydligen går det inte över heller. Vi såg varandra första gången mars 1992. Då varade vår affär i 5 veckor. Sedan träffades vi inte förrän i januari 1995. Det höll i ett helt härligt år. Sedan sågs vi inte förrän i april i år. 15 års uppehåll, men känslorna hade inte svalnat, snarare tvärtom. 
Och nu är jag här igen.

Hela min kropp och själ skriker 
-HÄR VILL JAG VARA!!!

Men, inte utan mina älsklingar. Jag hoppas verkligen att vi kan komma hit tillsammans nästa gång, alla 4. 



Jag på hotellbalkongen. Det är så vackert här på Coogee.

Coogees rock pool

Inatt ska jag sova med gardinerna fråndragna, så att jag kan vakna imorgon bitti, slå upp ögonen, och titta ut över det fantastiska havet. Lyx.




JAG HETER JENNY OCH JAG ÄR 38 ÅR

Det ska jag säga flera gånger om dagen i ett par dagar. För sedan är det för sent. 
Herrejösses.
Oh my.

Jag må vara på väg att bli hyfsat medelålders, men jag citerar en klok kvinna:
-Non, je ne regrette rien.

Nästan inget iallafall =)


På Manly idag.



WHERE THE FUCK IS THE SILK???

Frankfurt Flughafen sucks.Flygplatsen är totalt kaosartad och kal, otrevlig och opraktisk. Det är nästintill omöjlligt att hitta nåt vettigt att äta, och innan man blivit tilldelad en gate irrar man runt i limbo i de kala korridorerna med obekväma fula plaststolar.

Men Changi däremot...ÅÅÅÅÅ så ska det vara på en flygplats. Min kära kusin Helena undrade efter att ha flygit med Thai som är aningen på dekis: Where the fuck is the silk ??? (Thais slogan var Thai-smooth as silk).

Helena, jag har hittat silken. Den är i Singapore, på Chanigi airport. Har ni varit där tre gånger i år, och alltid varit lika nöjd. Det finns vilstolar vid porlande vattenfall, gratis massagestolar, fri bio, gym och härliga affärer och bra restauranger. Dessutom är det aldrig trångt, det är högt i tak, heltäckningsmattor och stort och öppet. toaletterna är superfräscha. (Urk för toaletterna i Frankfurt).

Det är mao ett nöje att ha transfer via Changi. Smooth as silk...=).

Försöker jobba på Changi

Det gick inte så bra, hade packat ner min viktiga anteckningsbok...


AVRESAN

Det är så surrealistiskt. Nyss var jag hemma och nu är jag här. Vips bara liksom. Eller, kanske inte vips, men 33 timmars resa och sedan befinner man sig i en annan värld. För det är det verkligen. Här är det varmt och ljust, hemma är det kallt och mörkt. Här luktar det syren, hav och salt, hemma luktar det inget för allt är djupfryst.

Hemma är mina älsklingar. Här är jag ensam. (eller, iallafall utan mina älsklingar).

Wille, Julie och Peter skjutsade mig till Kallax. Jag var rädda att vi alla skulle gråta, men det gick bra, de for direkt till Kallax sedan, för att käka hos Inger och Tomme. 

Fina kloka Wille som blivit så stor den sista tiden.

Julie -vår lilla prinsessa som vi äntligen lyckats få på den nya mössan...

Världens lyckligaste mamma, trots avsked på Luleå Airport



måndag 15 november 2010

SINGAPORE

Nu ar jag i Singapore igen. Tredje gangen i ar, det maste vara nytt rekord for mig.Flighten (11,5 h) hit gick fantastsikt bra, jag sag SATC2 och The proposal, at en pase godis och sov nagra timmar.

Nu ska jag jobba lite innan det bar ivag till Sydney.

Har ar det varmt, 29 grader, fuktigt, harligt och vacker tropisk vaxtlighet. Det kanns sa ratt att komma hit, bara ett ar fel. Att Peter, Wille och Julie inte ar med mig. Aaaa vad jag vill resa tilsammans snart igen.

Langtar efter dem men njuter av nuet.

Mera tropiskt klimat at folket!

söndag 14 november 2010

PACKNING, SCONES & FARS DAG

NU råder det febril aktivitet på Hedenvägen 26. Vi har uppvaktat Peter på fars dag med nybakade scones och en fin teckning, nu bygger barnen koja, elden sprakar i kaminen och jag ränner runt som ett jehu och packar resväskan. Idag bär det av, hit åker jag:

A View of Coogee Beach looking North



Blandade känslor, men det är jobbigt,å så jobbigt att skiljas från Wille och Julie. Som att lämna två kroppsdelar hemma.

Jag FATTAR inte alla som åker bort från sina barn utan att blinka. Det är för mig obegripligt. Vi träffade ett par i Thailand en gång som lämnat sin 3-åring och sin 6-månaders hemma när de åkte 3 v till Thailand. 
Sjukt beteende.

lördag 13 november 2010

LOVELY LÖRDAG


Såhär trötta var Wille och Julie när de gick och lade sig ikväll. Vi har haft en härlig dag, ränt på stan sedan lunch, fikat och shoppat. Stadsrundan avslutades med middag på Allstar. Så härligt att få vara ute och dinera med Wille och Julie. De båda uppskattade verkligen lekrummet på Allstar.

Nu håller vi tummarna för att Julie inte får falsk krupp inatt, hon har visat tendenser och vi har pallat upp henne med kuddar, får se om det räcker.

Hur som helst känns det inte alls roligt att behöva resa bort om hon är på väg att bli risig. Usch.



fredag 12 november 2010

OH MY

Den här veckan har varit enormt kaosartad, med brist på sömn, sjukhusvistelse och sjuk stackars Wille. Detta har inneburit att varken jag eller Peter kunnat arbeta för fullt. För min del betyder det att det nu råder veritabelt kaos, och jag försöker förtvivlat fixa allt jag måste hinna innan jag reser på tjänsteresa på  söndag. Blir borta länge.

Ojojoj, efter någon vecka med hyfsat lugn där vi alla hann landa var vi då åter insugna i den hysteriska vardags-centrifugen....

Tur att vi verkar ha starka hjärtan och goda nerver, både jag och min man.