LEK PÅGÅR STÖR EJ

De här två grabbarna leker just nu. Stör ej! säger dom...

MORE MORE MORE

Konstigt det där. Att man alltid vill ha mer; mer stimulans på jobbet, mer kläder, nyare bil, finare väder, längre semester, högre lön...

När ska man lära sig att vara nöjd med det man har? 

Jag tror jag ska jobba litegrann på det.

Mycket vill ha mer är förvisso sant men absolut inte bra.

 Fast å andra sidan är det väl tackvare att vi vill ha mer som världen har utvecklats?

är det förresten bra eller dåligt?

Nä. Nu går jag och lägger mig.

MEN WITH STICKS

Alltså, till och med jag blir intresserad av hockey av den här nervpärsen. Eller är det det primitiva behovet av att vara en i gemenskapen, i laget?

Skitsamma, HEJA Jonas, Bulan och alla småkillar! YOU CAN DO IT!

I love hockey?

(Mössa hemstickad, jacka Peak, brics Versace. Om nu nån undrar =))

Posted using BlogPress from my iPhone

FRIDAY GOING HOME

Tjohooo!!!

Idag är det fredag, och jag ska åka hem till Luleå igen. Lite roligt jobb först bara,sedan bär det av.

Nu längtar jag så vansinnigt mycket efter min familj, trots att jag haft med dem i mitt hjärta, hela tiden.

OBESKRIVLIGT UNDERBART ROLIGT HÄRLIGT

Häromhelgen hände något underbart: jag och Wille fick en skiddag tillsammans. Bara vi, jag och min stora lilla pojke. Vi lämnade P och lilla J hemma och åkte till Kåbdalis. Jag kan inte beskriva känslan av att få göra nåt så roligt och härligt tillsammans med min pojke. Jag blir alldeles varm i hjärtat bara jag tänker på det. Det här har jag längtat efter ända sedan Wille var nyss fyllda tre år och vi ställde honom på ett par skidor för första gången. Vi åker, tillsammans, det är full fart, Wille tar sig ner överallt och vi har så KUL!

Wille och jag i Kåbdalis "nya" sittlift

Säthergrens var där

Matti var där, coola killar!

Fikapaus i värmestugan

Coola mammor? Satu och jag ser sportiga ut =)

Wille och Matti åker lift. Två nöjda sexåringar...

Jag är så glad för den här dagen.

VOJNE VOJNE

Tuff vecka det här. Långa dagar. Roligt men hektiskt. Idag har jag varit på Arlanda på möte hela dagen. Kom på mig själv med att tänka: -shit vad roligt jobb jag har!

Såhär såg det ut på jobbet idag. Det var INTE så tråkigt som det ser ut, utan tvärtom toppenkul!

Nu har jag ätit en god middag, druckit ytterligare ett par glas vin (många glas har det blivit den här veckan), tackat nej till skamliga förslag (dylika förslag är oundvikliga med tanke på gruppens sammansättning =)) och är åter på hotellrummet. Imorgon ska jag hem. Längtar.

Försökte fota mig själv iklädd en av förmånerna i "Business-rum" -den härliga morgonrocken =)

Det gick inte så bra, hur gör alla dessa mode-bloggerskor?

Nu gick det bättre. Godnatt!

BRIGHT LIGHTS

Egentligen gillar jag livet som bäst när jag är skitig, luktar häst har håret i en svans och har stallkläderna på mig. Eller när jag hasar runt i Kallax med ofixat hår, bikini och slappa shorts. Eller när jag är alldeles saltig från det senaste doppet i havet, lite sandig, halvsvettig och sitter i skuggan med en Watermelon- shake. Helst ska barnen och P vara alldeles i närheten.

Men ibland är det skönt att ta tillfället i akt och dricka drinkar på vardagkvällar, ränna i lyxiga affärer och äta choklad i sängen iklädd hotellets lyxiga morgonrock.

Den här veckan lever jag lyxigt låtsas-singelliv i huvudstaden. Jag jobbar hårt och länge, men äter gott, dricker gott och SOVER.

I tisdags blev det fördrink på Riche och middag i Grand Hotels vinterträdgård. Champagne, mojitos och trevligt sällskap av gamla vänner.

Men, ändå, lite ont gör det i mammahjärtat. En hel vecka borta känns länge, och ikväll har lilla J feber och är risig. Nu ska jag sova och hoppas att natten därhemma går bra, snart är jag hemma och kramar småtrollen igen.

Så här härligt hade vi det i söndags. I am truly blessed.

Posted using BlogPress from my iPhone

JO VI LEVER

Hektiskt nu. Jag i Stockholm, de andra hemma.


- Posted using BlogPress from my iPhone

ÖNSKELISTA

Friska lyckliga barn, frisk lycklig man, ett hus vid havet, en öppen spis framför stora fönster, en skön fåtölj, ett lugnt liv, en gnistrande vinter, en lång härlig sommar. Havet, stranden, familjen. En god bok, en skön filt, en alladdinask, ett glas gott rödvin.

Ingen stress.

DET KOM ETT BREV...

Wille har ju fyllt 6 år. Det kommer att hända mycket i år. Han kommer att bli ännu mer självständig, ännu mer en egen individ, med sitt eget liv och sitt eget universum. Min stora fina kille.

Det här brevet kom för ett tag sedan. Löjlig som jag är började jag gråta. Inte för att jag blev ledsen, men det kom så mycket känslor med det där brevet. Nu är småbarnsåren definitivt slut. Men jag hoppas att jag får hålla hans hand en liten bit till på vägen.

Skolstart på gång.

Jag försökte fota Wille, Rebecca och Wilmer på Willes kalas. Det är svårt att fota 3 stycken ungefär-6-åringar som helst inte vill stå still. Men oj, vad stora de blivit, alla tre.

Rebecca, Wilmer och Wille. -Titta i kameran , sade jag.. =)

GOODNIGHT SWEETHEARTS

Nu ska jag krypa ner mellan mina två små älsklingar. När Peter är borta lyxar vi oss och sover alla tre i stora sängen. Eftersom Peter är borta en hel del så blir det mycket lyxande =). Julie somnade iallafall helt utmattad redan vid 19-tiden. Det tar på krafterna att fira storebrors födelsedag... Så, jag och Wille fick en riktig myskväll bara vi två. Vi byggde på Willes Neptunbärare, läste näst sista kapitlet i Pettson., Findus & tomtemaskinen, och satt länge på toaletten och hittade på gåtor. Wille var bättre än mig som vanligt...

Wille: -Mamma, din tur att hitta på en gåta!

Jag :-Hmmm.....Hmmmm.... Låt mig tänka...

Wille: -Äsch, jag vet en: vad är det som tänker och tänker men aldrig kommer på något?

Jag: -Retas inte lilla skitunge!

Det är härligt att ha en alldeles underbar nybliven 6-åring. .Det sista han sade innan han somnade var: ...mamma....

Jag är så otroligt lyckligt lottad.

Bild: DIXIE

6 ÅR!

Idag fyller vår ÄlsklingsWille 6år! Tänkt att det redan gått 6 år sedan vi fick honom, och världen förändrades för alltid. Vi blev världens lyckligaste, och den stora kärleken överrumplade oss. Med ens blev allt alldeles fyllt av lycka, men också av oro. - Hur ska man kunna skydda denna lilla varelse från allt ont och hur ska man lyckas ge honom ett bra liv?

Vi förstod vad livet går ut på och alla känslor var överväldigande.

Imorse blev han uppvaktad i sängen med paket, tänt ljus, ballerinakakor, mjölk, vindruvor och sång, och alldeles vid klockslaget för hans födelse pratade vi om hur det var när han kom ut.

-Var var jag då? undrade Julie

-Men Julie, du fanns inte då, svarade Wille.

Julie blev tyst och såg ut som ett frågetecken =)

Idag skiner solen på Wille, och det är varmt och skönt. Dagen då han föddes var det också soligt, men iskallt (-28 grader) och gnistrande klart ute.

Det blir förstås svårt att "slå" hans 5-årsdag, förra året, som han pratar om än idag. LÄS HÄR!

Men, vi ska göra vårt bästa!

Wille, när du är stor och läser det här:

-Tack för att du finns, och för att du är världens underbaraste och finaste kille! Du gör oss så lyckliga och du är en fantastisk liten person. Vi älskar dig!

Wille alldeles nyfödd

MULTITASKING

Just nu: sitter i sent kvällsmöte, bloggar, skriver komihågpunkter inför morgondagens möte med köksbyggare, korrigerar ett dokument vad som sades på mötet innan vi bröt för kvällsmat. Samtidigt.

I am a true multitasker =)

Just nu, därhemma: 3 älsklingar ligger och kvällsmyser i stora sängen med välling och Pettson, Findus och Tomtemaskinen.

Obviously drog jag en nitlott ikväll....

Och ja, jag fattar att det inte är bra att göra tusen saker samtidigt. Men ibland är det svårt att låta bli.

TRÖSTÄTER OCH TRÖSTSHOPPAR

Är inte riktigt kurant, och har fått för mig att jag blir piggare fortare om jag äter lite mörk choklad (obs, bara lite), och shoppar lite. It´s all in the head, eller hur?

Nu har jag klickat hem dessa:

Finfina jeansshorts från Hovleverantören (H&M)

..så nu borde jag alltså bli frisk?

Dessutom säger ju alla att det snart är sommar. Så det är väl dags att se över shortsbeståndet. Så tänkte jag  =).

Shortsen blir jättefina med brunt skärp, sandaler och någon härlig beige-vit topp.Även till blå-vit randigt. Kom nu, sommar!

SUCCESS

Att bli riktigt framgångsrik inom sitt gebit, det är det få som lyckas med. En som lyckats är min pappa. Tillsammans med den här tjejen åstadkom han stordåd:

Pappa och Pernilla Wiberg 1996 (?)

Pappa och Pernilla på VM 2011

Pappa var Pernillas tränare i 14 år (tror jag...), och alla som är bara liiiite intresserade av alpint sport vet ju hur det gick. Ett antal mästerskaps- och OS-medaljer lyckades fantastiska Pernilla kamma hem. Givetvis var det Pernilla som som var stjärnan, men jag tror inte att jag riktigt förstår hur duktig min pappa var på sitt jobb. Hon blev ju världens bästa!

Pappa fick jobba hårt, hade mycket tid borta från familjen och många långa resor och arbetsdagar, men så lyckades han också.

Jag tror att det gäller att hitta det man verkligen brinner för, och sedan satsa allt, för att ha en chans att bli riktigt riktigt riktigt framgångsrik.

Gör DU det du brinner för?

Jag letar fortfarande efter min grej. Och just nu brinner jag mest för mina barn...=)

JODÅ...

...det är fortfarande kallt. Men vi har hopp, det ser ut att bli lite trevligare temperaturer till helgen. Härliga familjen Flink är här på sportlov, och på Fredag blir det Leos lekland för hela gänget. Kanske kan helgen bjuda på uteaktiviteter? Vi behöver det nu....

Family Flink hos oss på Lanta för ett år sedan.

Trots att vi träffar Family Flink hyfsat ofta med tanke på avståndet Uppsala- Luleå, så känns det som att det är alldeles för sällan. Alex "växer" med raketfart och är snart en riktig stor-tjej. Rebecca och Wille är synkade och växer i samma takt, på alla vis. Men oj vad fort det går, och oj, vad vi skulle önska att vi kunde ses oftare. Vi har så många kära i andra änden av Sverige, så många som vi träffar alldeles för sällan.

Vi håller tummarna för en härlig helg innan Flinks åker hem igen på Söndag.

Och, vi har iallafall bestämt oss. Trots kobror, denguemyggor, brännmaneter och arga hundar tar vi en sväng till Lanta även nästa vinter. Lugnet, maten, solen, havet, ja, livet där är som en drog. Och, för mig ett väldigt behövligt andningshål utan måsten där vi kan fokusera på att njuta tillsammans, alla 4.

För skam vore det ju om föräldradagarna brann inne... =) 

SANE HEALTHY INSANE

Vi har ätit mörk god choklad, druckit vin och sett på missade Solsidan-avsnitt. Före det, när barnen fortfarande var vakna, satt vi i soffan alla fyra och såg Ice Age 3 och åt godis (Julie) och ostbollar (Wille).

Nu sitter vi i soffan med varsin dator i knäet. Det är nya tider helt enkelt. Mycket soffa, och mycket skärmtid.

Fast vad kan man göra när världen är djupfryst, mörkret kompakt och luften står stilla?

Jag känner mig iallafall väldigt lycklig. På alla sätt. Och snart är det vår, det är så mycket vi ska göra till våren, så många härliga dagar som väntar på oss.

Medan vi väntar sitter vi kvar i soffan.

Påklädning för att klara för Luleå-temperaturer.

Nästa vinter blir iallafall kortare än den här evighetsvintern som är den längsta, envisaste vinter-jäkeln jag nånsin stött på. Det får faktiskt vara nog med dessa sjukt låga temperaturer nu. Nu går jag och öppnar altandörrem och skriker, för full hals:

  DIE VINTERJÄVEL DIE!

LOVE

Det här är förra årets blogginlägg, just den här dagen, den 18 februari. Vi hade 65 grader varmare då än vad vi har idag! Dessutom var det en stor dag, se vad jag skrev:

En stor dag ...är det sannerligen idag: Julie har använt ordet "älskar" för första gången! Och jag tror faktiskt att hon förstår ungefär vad det betyder. Hon sade, helt plötsligt, när jag bar henne på väg hem längs stranden i mörkret efter att ha ätit middag på Noble House ikväll:

-Mamma, ja älskar luckybaloon!

-Älskar du lucky baloon?

-Ja.

Sedan sade hon det massor med gånger!

När vi sedan kom hem försökte Peter:

-Julie, älskar du pappa?

-Nej. Älskar Motte!

Han försökte ungefär 10 gånger, och fick samma svar: ÄLSKAR MOTTE!

 

Så, vår härliga dotter älskar lucky baloons och sin Motte.

Julie och hennes älskade Motte på Koh Rok i feb 2010. Ain´t love the sweetest thing?

I Luleå kämpar vi vidare mot kylan. eller, mot våra sinnen kanske man ska säga. Alla pratar om hur kallt det är och suckar. Det gäller alltså att hålla humöret uppe och föröska tänka på att kylan har sina fördelar. Till exempel har jag inte sett en endaste mygga på hela morgonen =)

Igår hade jag en härlig kväll med Anna, Annica och Erica. Vi åt god thaimat och surrade hela kvällen. Vi träffas för sällan och när jag kommit hem och pussat 2 sovande små barn och en halvsovande man kom jag på en massa saker vi INTE hann prata om.

En sak hann vi iallafall prata om: Hur viktigt det är att njuta av nuet.

Så, nu ska jag försöka njuta av kylan. Det finns iallafall inga kobror.här.

LONG TIME NO HAIRCUT

Jag har missat två klipptider och nu är håret extremt risigt och långt. Så här långt här har jag inte haft på 19 år... Tokigt nog så verkar det som om jag måsta avboka nästa inbokade tid också, och mesig som jag är vågar jag inte gå till någon annan frisör än min vanliga. Så, det blir spännande det här. Hur långt, och hur risigt kan håret bli innan jag får panik och går till en annan frisör...? )

OK, allt är relativt, men för att vara mig är det långt...Risigt kan vi iallafall enas om att det är.

TUR I OTUREN

Det är som bekant väldigt kallt här i Luleå nu. Förutom att jag konstant går och drömmer om varmare temperaturer så är jag glad att Farmor och Farfar slapp pricka in den här veckan. De var ju här förra veckan, och det var nog så kallt då...

Wille, som är en smarting, lyckades förhandla till sig ett extra födelsedagsfirande för att få fira med farmor och farfar. Fair enough. Så, det blev tårta och presenter förra helgen. Nu planerar vi för fullt hur vi ska fira den riktiga födelsedagen om ett par veckor.

-Helst vill jag vara i Thailand som förra året mamma. Annars vill jag vara på Leos, säger Wille.

Klok pojke. Ska kolla om det går att ordna någon bra biljett i sista sekunden. Nej, skämt åsido, plikten sätter stopp för det. Men nog har han rätt, det hade varit toppen att få fira i Thailand igen.

Wille nästan 6 år

Farmor och Julie

Wille fick ett Fia-spel av farmor och farfar. MYCKET populärt!

It is called a kick!

Snöskottning. Nästa vinter kommer fasaden att vara bytt och huset vitt. Får spunk av den smustgrå färgen med de väldigt blå knutarna.

GOING DOWN WITH STYLE

Man ska inte skratta åt sånt här, men fröken Gizmolina, vars lyxiga flärdiga drömvärldsblogg jag följer har varit med om en olycka. Jösses tänkte jag, när jag läste att hon var skadad. I nästa inlägg fick vi veta vad som hänt... Gizmolina hade snubblat med ett champagneglas i handen och skurit sig på det.

Så galet typiskt att när hon är med om en olycka är det champagneglas (och säkert höga klackar) inblandade. Så, härliga Gizmolina, var inte ledsen, jag tycker att det är en väldigt stylish olycka och helt i linje med ditt liv och leverne. Så OM du nu var tvungen att vara med om en olycka så kändes just den här olyckan helt rätt!

Hade något hänt mig hade det väl varit att jag fått en istapp i skallen eller halkat på en isfläck och brytit lårbenshalsen. Alt. råkat bada med en kobra =)

LÄS MER HÄR

IDEAL?

Snodde de här bilderna från Gizmolinas. Hon i sin tur snodde dem från italienska Vogue. Alltså, jag var bara tvungen. Den här donnan (Candice Swanepoel) ser helt overklig ut, hon är för perfekt. Jo, jag fattar att hon är ca 14 år (23) gammal, retuscherad, proffsstylad och sminkad samt proffsfotad. Men ändå. Pinnsmal, men med kurvor, legs to die for, och så ansiktet på det. Hur kan det komma sig att endel blir så snygga när de är smala, medan andra bara ser ut som tärda skelett? Jag tycker att det är betydligt finare med mer muskler, men kan inte låta bli att förundras över denna dam som dessutom trots sin pinnsmalhet faktiskt ser hyfsat atletisk ut.

Nu ska jag fortsätta min arbetsdag. Vilken lyx det är att vara tidigt på jobbet och hinna med massvis innan det börjar knacka på kontorsdörren. Idag blir det ett och annat möte, lite förberedelser för undervisning samt annat småplock som inte hunnits med. Catching up med andra ord!

HALFWAY BELOW ZERO

-28 grader nu på morgonen. Nu räcker det faktiskt ;). Får lite Panikångest, tänk om solen övergett oss? Tänk om vi är på väg från solen. Vår planet alltså. Tänk vad vi skulle bråka om de återstående energikällorna som kunde ge oss värme och ljus. Och när de var slut skulle vi långsamt frysa ihjäl i vår sönderbombade värld. Hu.

Nä, on à lighter note: det är mitten på februari. Det har vänt nu. Snart är det vår, tjohoo!

Men när man står på busshållplatsen en tidig morgon och inte hör något annat än tystnaden, och känner hur den iskalla luften fyller lungorna samtidigt som man ser sig omkring på den djupfrysta världen, då är det lätt att tankarna skenar iväg.




- Posted using BlogPress from my iPhone

KÄRLEKSDAGEN

Den här alla hjärtans dag har varit toppen! Jag har ätit en god lunch med ett mycket inspirerande sällskap,  och middag åt vi hemma, alla 4 med hämt-mat och Ben and Jerrys. Gai Pad Krapow, Som Tam, Nam Tok och  Friterad  kyckling stod på menyn, och det var starkt och gott! Eller, som Wille säger -det var drag i det här!

Den här bilden tog Peter för exakt ett år sedan.

Jag kommer ihåg att vi åt på fina restaurangen Suza Hut på Long Beach, vi mådde gott och livet var härligt. Precis som det är idag. Jag är så lyckligt lottad.

Vi har haft en hektisk men bra vecka. Tack och lov har farmor och farfar från Västerås varit här och räddat oss. Vi har haft roligt, spelat mycket FIA med knuff (fast utan knuff) och Wille och Julie har verkligen fått rå om sin farmor och farfar. 

Nu har de åkt hem igen, och vi längtar till maj, då vi ses igen.

EN VACKER DAG

Idag började det ljusna redan vid 07.30 i Luleå! Underbart!

Underbart var det också att hinna ha en hyfsat lugn morgon med småtrollen innan jag åkte tillbaka till Stockholm. Inatt blir jag kvar här, och farmor och farfar tar väl hand om barnen. Flyboy är bortrest han också (ovanligt va?), så det är tur att farmor och farfar kom upp och hjälper oss.

När jag kom till Stockholm var det underbart väder även där, och eftersom vårat möte är på Skansen fick jag turista lite också =)

Spårvagnen över Djurgårdsbron

Vackra Skansen



Stärkt av vädret, barnen och den härliga promenaden upp genom Skansen kändes ett tufft möte inte alls så tufft!

Hotell Riddargatan är verkligen toppen. Det ligger perfekt till och har nära till allt, och har väldigt trevliga rum. Och, härifrån är det bara ca 50 meter till Svenskt Tenns tillfälliga lokal i Astoria på Nybrogatan.

 Lokalerna på Strandvägen byggs om och renoveras, så här hittar man Svenskt Tenn under ca 6 månader till.

Dessutom är det bara ca 100 m ner till Strandvägen och början på Birger Jarlsgatan där Gucci ligger som jag alltid handlar på när jag är i Stockholm.

Mooouuuhaahhhahaha. As if. =)

TO THE MOON AND BACK

Snabbvisit i Stockholm, nu är jag på väg hem till småtrollen igen. Farmor och farfar hämtade på dagis idag och jag misstänker att det var spännande :). Jag hinner hem till läggningen, det känns bra. Var på Skansen hela dagen idag, trots att det var riktigt gråväder idag så var det så vackert! Nu är det BOARDING, over and out!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Arlanda

HOTELL RIDDARGATAN

Nu har jag checkat in på Hotell Riddargatan, det är första gången jag bor här och det verkar riktigt fint. Bor högst upp med utsikt över Östermalms takåsar, och har bara ett stenkast ner till Strandvägen där spårvagnen går som tar mig till Skansen där jag ska vara imorgon. Trevligt.

Men, det var lite ledsamt att åka hemifrån ikväll. Trots att farmor och farfar är hos oss, nåt som både Wille och Julie tycker är TOPPEN, var Wille lite ledsen idag. Både jag och Peter kommer att vara borta den här veckan och Wille var olycklig över det och grät:

-Mamma det är inte okej med mig att ni åker bort. Jag vill inte det.

Det gör ont i hjärtat.

Vi har iallafall haft en bra dag idag, varit ute i pudersnön och haft det allmänt lugnt och skönt.

Nu ska jag jobba lite, sedan ska jag somna med mina små älsklingar i tankarna, då sover jag nog gott!

GRANDPARENTS IN THE HOUSE

Nu har farmor och farfar anlänt! Wille och Julie är glada och helt uppskruvade =).

Och nu, nu ska jag och Peter börja ladda, för ikväll är det fest! 

Nej, jag har inte sådär stor skalle och korta ben i verkligheten. Det är bara min man som är så lång att alla bilder på mig blir uppifrån =)

AUTOCORRECT

DET HÄR är det roligaste websidan jag sett på väldigt länge.

Påminner om förra nyår när min teknikhandikappade mamma (förlåt mamma., men det är sant =)) försökte skicka ett "Gott Nytt År"-SMS till oss i Thailand...

KNNNNNGPRRTG  KKTTTFGH

JJH!

Så kom nästa:

FIII LVSS ZZ½

Autocorrect eller inte =) ?

THIS IS WHERE IT HAPPENS

Nu har Barnen och Peter prickat "rätt" dag för lunch på stan, igen. På väg in på ThaiThai mötte de den här mannen:

-Hej! sade han

-Tjena! sade Peter. 

Synd att inte Alex var med! Alex gillar Danny, kan man säga utan att överdriva =).

Nåväl, efter thai-lunchen begav de sig till köpcentret Smedjan. Då gick brandlarmet och de fick utrymma (lugnt och försiktigt visserligen, men väldigt dramatiskt =) ) . Väldigt spännande upplevelser för en nästan 6-åring och en 2,5-åring.

När de var på stan en gång i höstas och i lugn och ro satt och åt sina glassar på Blå Gåsen fick de plötsligt se ett riktigt RÅN. Smycka-butiken 10 meter från barnens bord blev rånad och det var stor dramatik mitt framför barnen. 

Ingen ska säga att det inte är spännande att bo i Luleå =)

BUT NOT TONIGHT

Uppe med tuppen, ska vara supereffektiv den här veckans sista arbetsdag. Nu är det äntligen fredag, och nångång inatt kom Peter hem så nu är familjen komplett i ett par dagar, härligt! Wille och Julie är spända av förväntan och räknar timmarna till farmor och farfar anländer imorgon. Nu sätter jag full fart framåt mot helgen, ska hinna med ett besök i Boliden och sedan blir det fredagsmys!


- Posted using BlogPress from my iPhone

CLEAN

Det luktar väldigt gott och är så rent och fint. Njuter av att vara hemma just nu. Jag tror bestämt att min makes ordningssinne har börjat smitta av sig. Är det bra eller dåligt =) ?

JAG HAR EN ÄLSKARE

Men jag har inte riktigt förstått det förrän idag. Han är varm, mörk, ljus och så oerhört vänlig, och tyvärr väldigt långt bort. Jag tänker på honom och drömmer om honom många gånger varje dag. Och, just nu, kämpar jag för att få tillbringa mer tid med honom.

Läs det här!

Alla borde ha en älskare eller älskarinna.

Har du någon?

BLOGGRAPE

Någon måste ha bloggrapeat (heter det så? ) min blogg. För ett så här pubertalt inlägg skulle jag ALDRIG skriva....Här kommer iallafall lite godsaker från en okänd välgörare:

Jag kan också skylla på att Peter är bortrest igen. Då kan det bli såhär =).