ÅTTA SPYDDE RESTEN DOG

Jag har ett väldigt hett tips till någon duktig eventanordnare! Om du behöver jobb -kontakta mig, jag ska skicka dig vidare till en potentiell arbetsgivare som definitivt behöver dina tjänster.

Idag var vi på ett event anordnat av den potentielle arbetsgivaren. Det började bra med inbjudningar som damp ner i brevlådan 4 dagar innan eventet. (Ville man möjligen inte ha så många deltagare?). Vi lyckades iallafall att med detta två-sekundersvarsel stuva om i kalendrarna och anlände idag kl 10.15 fulla av förväntan. Underhållningen var iallafall väldigt imponerande, pompa och ståt och två (!) svimningar. WOW tyckte Wille och var djupt imponerad då de två resliga männen med några minuters mellanrum segnade ner i backen. (Herregud vilken tur att det inte  är männen som föder barn, om de svimmar av att STÅ STILL).

Nåväl, när svimningsdramatiken var över och den store talaren (som konsekvent tackade deltagarna i en tidigare mission ist för den aktuella) talat klart så bjöd man familjerna, de anhöriga, de som stått ut de långa veckor/månader som de respektive varit borta, på bricklunch (!) i markan (där slog man på stort, köttbullar med potatis eller kyckling, fast kycklingen var slut). I markan fick vi skäll för att vi kom för tidigt på lunch -NI SKULLE VARIT HÄR HALV ETT,  INTE HALV TOLV! -var svaret då jag frågade vilken sorts mat det fanns. Vilken tur att de äldre anhöriga som faktiskt hade satt på sig kostymer och slipsar och hela faderullan hade klätt upp sig. De vägde upp den trista bricklunchen och de sura mattanterna.

Sen var det klart. Men laxen vi tillslut fick var god och barnen var glada och piloten fick sin medalj och sitt diplom.

Men vem F-N hade ordnat den här tillställningen?
Förmodligen samma stjärna som ordnade flygdagen i somras för 40 000 åskådare och endast hade fixat ett litet ynkligt matställe. (det är väl onödigt för småbarnen att äta, de ska ju bara vara inne på området i 6 timmar...)

Sådärja , nu fick man spy lite galla också =). Det behövs bland allt latte-feelgod tycker jag.

Och som tur var så dog ju ingen, de bara svimmade.