Shit vad tungt det går att springa. Det verkar som att springmasken har fått problem...Det känns BARA tungt och jobbigt. Inte ett steg känns bra. Jag får ingen kick (var är ni mina endorfiner?) och det är blä. Men jag kämpar, det är väl i sådana här lägen agnarna sållas från vetet?
Har dragit ner sträckan några km och springer nu bara 6 km. Springer två dagar vilar en etc.
Vad ska jag skylla på? Att det är tungt att springa i sanden? Att det är varmt? Att jag har blivit gammal? Allmän lathet?
Imorgon ska jag förhoppningsvis träffa min nya PT. Då kanska vi får fason på det här.
Just nu: Wille och Peter läser Harry Potter på balkongen. Julie spelar på min Iphone. Solen skiner, himlen är blå.
Lovely.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar