LOVE

Ser på "ensam mamma söker". Vilket märkligt program det är. Men jag kan inte låta bli att titta. Men, det här rmed att lära känna varandra och så... Herregud, blir man kär så blir man , det tar väl inte en halv sommar att bestämma sig? Eller?

Fast det kanske är moget att ta det varligt. Jag var väl inte så mogen när jag träffade Peter =)

NU är vi däremot jättemogna, jag och the love of my life =)

ALIVE

Det har varit en härlig höstdag idag. Det har BLÅST, men varit hyfsat varmt och ganska soligt. Efter simningen (som Wille älskade) åkte vi till Kallax. Där var vi ute och lekte i det härliga vädret; Kurragömma, jaga och ett två tre ost. Sådana här blåsiga härliga dagar känner man verkligen att man lever!

Vi har vinbär till ett helt komapani

Nu är rönnarna så här fina

Tyvärr är jag ingen fena på att plantera växter; vinden har tagit tre av plantorna jag satt i krukor. imorgon får jag ge mig ut med spaden och handskarna igen och hoppas att plantorna inte dött av att blåsa runt halva tomten. 

Såhär såg det ut förra helgen; nu är plantorna aningen bortblåsta, och presenningen fick jag jaga i skogen. 

PREPARING FOR SUNDAY

En brasa sprakar i kaminen, Wille spelar Nintendo, Julie busar. Jag ska göra frulle och sedan blir det simskolepremiär.

Det är en härlig morgon, och vi ser fram emot en härlig söndag!

RELAX, TAKE IT EASY

Mamma sa att hon blir arg på mig om jag inte tar det lite lugnare. Så nu sitter jag här (vaken mot alla odds efter denna hysteriska vecka) och försöker ta det lugnt. Gör det genom att lyssna på gamla godingar. Och det här kan vara en av de bästa, någonsin.

KOMPISAR

När jag sitter här ensam i soffan och längtar efter Peter tänker jag på att jag är rik som inte bara har en härlig familj, utan även goda vänner!

PREMIÄR

...premiärbloggning från Arlanda Express. Måste säga att det känns trevligare att åka åt det här hållet i Sverige, än norrut, dit jag var i onsdags. Löven är kvar på träden här, det är visserligen grått och disigt, men nog känns det att man förflyttat sig 100 mil söderut.

Jag lämnade tre sovande i huset tidigt imorse, Julie, Wille och mamma. Nu håller jag tummarna för att min älsklingar är vakna då jag kommer hem ikväll.

SÅ TOKIGT

Idag gick jag tidigare från jobbet för besök på vårdcentralen. jag talade i jobbtelefonen hela vägen dit och sprang in. När jag satt i väntrummet insåg jag att jag skulle få vänta ungefär 10 minuter. Jag började direkt fundera på vilket av de återstående jobbsamtalen på "listan" som skulle kunna genomföras från väntrummet. Insåg ganska snabbt att det inte var ett lämpligt ställe att ringa från. Började genast fundera hur jag då skulle spendera de kommande 10 minutrarna. Jag hade ju ingen dator, så sova en stund kanske? Ja, det bestämde jag mig för.  När jag sedan blundade så kom jag på mig själv. Är jag helt galen? Kan jag inte bara sitta och göra ingenting i ett väntrum i 10 minuter?

Den här veckan har hjulen snurrat aningen för fort, och imorgon, efter en dagstur till Stockholm, ska jag göra mitt bästa för att bromsa till normal hastighet igen.  

Såhär mysigt hade vi det ikväll trots mitt lätt hysteriska beteende. 

Ikväll sover min fantastiska mamma här, för att ta hand om småttingarna när de vaknar, för då har jag redan åkt.

PÅ ÖNSKELISTAN

Förutom fred på jorden och en bättre och mer human sjukförsäkring för alla svenskar så tillåter jag mig själv att vara ytlig och önska mig två nya sängbord och två nya sänglampor. 

Bestlite och snö. Mmmmmm....

Vännen Bea

...var på samma möte i Kiruna. Men eftersom jag anlände lite sent till mötet, och fick gå lite tidigare, hann vi bara snabbt krama om varann och snabbprata lite under fikapausen. Så tokigt, vi ses alltför sällan och om jag hade kunnat vara kvar i Kiruna ikväll som resten av gänget var, hade vi säkert haft det supertrevligt! 

Nordpolen tor

Har varit fram och tillbaka till Kiruna idag. Lång resa för ett möte, men tåg är bra, det går att jobba, surfa och läsa. VÄLDIGT skönt att jobba ostört.

När jag ringde hem vi 18-tiden ikväll fick jag beskedet att 4 barn befann sig i badkaret; Wille, Julie, Viggo och Ruben. Härligt! Nu längtar jag hem!

En härlig prins som förhoppningsvis haft jättekul med sina kusiner idag!

Ett nytt projekt

Vårat sovrum behöver piffas till. Jag är så less på garderobsdörrarna i ek så jag kan spy, och vi behöver sängbord och sänglampor. Jag vet precis vad jag vill ha. Tyvärr är det återigen så att min plånbok och min smak inte går hand i hand... men drömma kan man ju!

Time Flies

Nyss var Wille jätteliten. Nu knallar han hem alldeles själv från kompisar, till och med när det är mörkt ute, han kan simma, han är klok som en bok, och han kallar Julie "min lilla fina prinsessa" med rar röst. Vad hände? Hur kunde det gå så snabbt?

Härliga Wille ca 6 månader gammal, 5 år sedan.

Photoshop och botox

Jag vet, hon är både photoshoppad, lyft och botoxad. Men jag tycker ändå att hon är helt fantastisk. Madonna. Snygg 1985, och ännu snyggare nu, 25 år senare.

1985

2010, i Dolce & Gabbanas kampanj

Plötsligt

...är det jättebesvärligt att lägga ut bilder på bloggen. Jag hade tänkt fyra av en bildserie från vår nya altan, men efter att ha väntat i 14  minuter på att ladda ner en bild ger jag upp, det får räcka med den enda bilden ikväll! Altanen är nästan klar, det saknas täckbräder och en liten trappa, men 65 m2 trall är spikad och det blev riktigt bra. I sommar ska den "inredas" och jag längtar!

Ett stort tack från ägarna av Hedenvägens största altan till eldsjälarna som hjälpte till i den stekande hettan på baksidan! Tack Tomme och Hasse!

Jag behöver

...lite glamour i tillvaron. Mitt i allt vedhuggande, städande, vikandes av tvätt och jobb känner jag starkt att jag behöver lite champagne och lite flärd. Hittade förresten den här bilden på Gizmolinas blogg. Carrie och Aidan; Aidan min favorit. HUR I HELA VÄRLDEN kunde Carrie fördra mr Big framför den här MANNEN? Ett av 2000-talets stora mysterier...

Is this it?

Nu har den åkt ut, spjälsängen. Den har stått oanvänd i drygt ett halvår och på nåt sätt har det känns konstigt att montera ner den. Men nu är det gjort och det känns som en milstolpe, eller iallafall som att det markerar att en alldeles speciell tid i våra liv är slut. För nu blir det inga fler små knoddar. Eller?

Wille happy!

Peter har byggt en ny säng åt Wille! Wille är jätteglad och Julie vill helst sova där varje natt hon också. Sängen har en finfin koja under och plats för massor med Lego i lådorna. Jag är faktiskt lite imponerad av Peter =).

Oktoberpaniken kommer snart och tar mig

September, min favoritmånad, är över. I oktober kommer jag att ha panik, och desperat leta resor till varmare breddgarder. Har inte börjat ännu, men ni vet var ni hörde det först...

Högsta vinsten

 Det blåser på Nordsjön. Stormbyar och 7-9 metersvågor. TACKOCHLOV! Det innebär nämligen att våra Gripar inte flög till Skottland igår (piloterna vill inte skjuta ut sig och landa i jättevågorna...), och vi fick en bonushelg tillsammans hela familjen. Det känns som att vinna högsta vinsten!
Jag antar att jag inte kan ha sån tur att det fortsätter vara oväder, så på Måndag åker han nog iallafall...


Idag har vi haft det skönt, Barnens Hus, Skokanonen och McDonalds och lördagsgodis. Nöjda barn och nöjda föräldrar.

Var tar dagarna vägen?

Ibland hinner man liksom inte med. Jag har swischat runt som ett jehu de senaste dagarna, flyg, flyg, tåg, tåg, spårvagn, tåg, möte, möte, möte, spårvagn, tåg , flyg, flyg, taxi ...ja  ni fattar. Har knappt hunnit ringa hem från Schweiz, men nu är jag iallafall hemma igen. Satt och jobbade sent på Arlanda i väntan på flyget till Luleå, och  hjärnan var i full spinn när jag äntligen kom hem sent sent igårkväll. Vad ljuvligt det var att gå in och pussa på Wille, och att sedan krypa ner bredvid lilla Julie som sov som en liten gris i stora sängen.
Innan det hann jag sätta mig med Peter i soffan ett tag. Vad pratade vi om?
-Vi synkade våra kalendrar, höll andan, och såg att det inte är några akuta krockar inplanerade den närmsta tiden iallafall.

Crazy life.

Off I go

Nu blir det lunch -leftovers från gårdagens söndagmiddag från Baan Thai. Sedan kommer flygtaxin och jag åker iväg till Zurich för ett par dagars jobb.

Allt är iallafall väl his Grebergs, det har varit en härlig och produktiv helg =)

Friday alright

ÄNTLIGEN fredag. Jag hoppas till och med på att kunna gå hem från jobbet lite tidigare än vanligt. Och, i helgen ska vi bara ta det lugnt... Jag ser fram emot att ikväll tända en brasa, tända alla levande ljus och sätta mig i soffan, med en stor kopp te, en skål med godis, min man bredvid mig och Skavlan på TV.

Julie och havet

Julie och jag har mycket gemensamt, en sak är att vi älskar hav och strand. Hon pratar ofta om att hon vill till stranden och sanden i Thailand. Det vill jag med...

Nu så

Idag vaknade vi alla 4 hemma! Barnen var glada att Peter var tillbaka, och jag kunde smyga iväg till jobbet tidigt utan att Julie bröt ihop. Å så skönt att Peter är hemma igen, även om han anlände ett antal timmar senare än tänkt!

Det regnar och är allmänt trist ute, men vad gör väl det när vi är tillsammans allihopa igen?

OK, nu har jag lugnat mig

Och ska istället försöka göra det som står på tavlan, vara mitt bästa jag! De fina citattavlorna av Therese Senneholt såg jag på NK förra veckan , men köpte inte. Det ångrar jag idag =)

SMS

Fick just ett SMS från min man där det stod att han kanske inte kommer hem ikväll som planerat.
Detta får mig att fundera på några saker
1) varför kommunicerar vi via SMS?
2) varför är det så svårt att planera var de anställda fysiskt ska befinna sig?
3) vad har vi för liv egentligen när ett dylikt meddelande gör så att mitt blodtryck stiger till max, stresshormonerna löper amok och jag nästan tuppar av av panikångest?

Andas...

klick klick

Utan nätshopping skulle jag få gå naken i mitt ekande hus utan möbler =).

Det här har jag klickat hem de senaste dagarna:

Den ena från Hovleverantören HM, och den andra från Ellos (!). Jag (snobben) som helst skulle köpa alla mina möbler på Svenskt Tenn alt. Svenssons fick krypa till korset och inse att jag bara är en vanlig löntagare med aningen begränsad budget. Byrån ska stå i hallen med ett fårskinn på och var nedsatt från 1899 till 1199. Tack mamma för tipset!

Mixed emotions

Nu är en ny resa till fantastiska Sydney bokad. Det blir en väldigt spännande jobbresa som fokuserar på ett projekt jag brinner för -ett projekt som är viktigt på många sätt för vår avdelning. Det ska bli roligt, spännande och dessutom helt fantastiskt att få återse Sydney. Sydney som är min favoritstad i hela världen =).

...men, i mammahjärtat gör det ont, ont. Jag blir borta mååånga dagar från mina två underbara härliga barn som jag älskar så mycket att jag nästan går sönder.

I min drömvärld skulle vi transpondera oss till Sydney allihopa, jag och mina tre älsklingar, och så skulle vi passa på att ha lite semeter när vi ändå var där!

Ledsamt och sorgligt

...är det att SD tagit så stor plats i svensk politik. Jag skäms en aning, och är ledsen för att det kan bli såhär i vårat land. Sverige blev med ens ännu lite kallare.

Och till övriga partier: om ni skötte integrationspolitik och annat på ett bättre sätt hade SD aldrig suttit här idag som vågmästare.

Med lite tur

Blir det joggning idag. Om det bara kan sluta regna....

Sunday morning

Long time no blogging. Tjänsteresor, lååånga arbetsdagar kombinerat med nätter med falsk krupp har gjort att bloggandet blivit lidande i veckan. Nu är det iallafall söndagmorgon, familjen Greberg börjar känna sig helg-avslappnade och nyss hittade vi Julie i badrummet, väldigt nöjd med sin nya bad-idé.

The hard way

Fast, det kanske är lika bra att tvinga sig själv att genomlida en vinter hemma. Det kanske är vad som behövs för att få mig att inse att jag behöver göra en radikal förändring i mitt liv.

För, det kan inte vara meningen att livet ska gå ut på att jobba häcken av sig på veckorna, pussla med hämtningar och lämningar, få hem hålögda supertrötta barn från dagis varje dag, stressa ihjäl sig på helgerna för att hinna handla, tvätta, städa och ha "kvalitetstid" med familjen. Detta ska dessutom 6 månader om året utföras under mörker och kyla.

Varför gör vi det här?

Heltokigt.

Priser

Det är billigare att resa tor till Singapore än till Bangkok för hela familjen i december. Bara så att ni vet. Om nu någon lycklig rackare funderar på semester. Uuuääääähhhhh.......

I will survive? Will I survive? Survive, will I?

Jag har redan börjat gruva mig för den lååååånga vintern som kommer fortare än en gris blinkar. Jag drabbas av en klaustrofobisk känsla när jag tänker på hur mörkt det snart är, och hur bökigt det är att krångla på barnen alla   kläder som behövs för att överleva en lekstund utomhus. Det där med mörkret är det värsta -när man kommer hem från jobb och dagis är det kolsvart ute, och dagen är liksom redan slut. Annat var det idag, hög, klar luft, 16 grader och strålande sol kl 18 på kvällen. HÄRLIGT!

Men hur i hela friden ska vi stå ut hela den långa mörka vintern? Och, kanske ännu bättre frågor: -Varför ska vi det, varför utsätter vi oss för det här, varför bor vi HÄR? 

Men nu ska jag inte deppa ihop, jag ska leva i nuet och försöka njuta av min favoritårstid -hösten!

Glada barn i människovänligt klimat -Wille, Matti, Max, Axel och Julie på Mallis i somras

Rull Fulle

Såhär fint är vårat träd nu

...har det varit idag. Vi har jobbat, Julie är tvåårskollad (hon blev godkänd och fick stämpel i rumpan), åkt till ToysRUs och köpt LegoHarry Potter till Willes Nintendo, haft trevliga Sara och Satu med avkommor på besök.
Nu ska vi mysa i soffan!

Projekten

Jag hade mycket på to do-listan då familjen var borta. Så här är statusen på listan nu

• plantera höstväxter -check
• rensa WIlles garderob -check
• rensa Julies garderob -check
• rensa min garderob -ähum, inte gjort
• jogga 3 gånger -blev bara en gång, skyller på halsontet
• röja i arbetsrummet -påbörjat, inte avslutat
• jobba som en galning -check
• gå igenom höst- och vinterkläder (barnens ) -check
• storstäda huset -check

Ganska bra resultat tycker jag.

Kärlek

Så kom dom, äntligen. Jag stod nedanför rulltrappan på Kallax flygplats och väntade och väntade. När jag fick se Wille högst upp i trappan, med sin dödskalleväska i handen och sitt ljusa hår på ända så brast det och tårarna bara sprutade. Underbara Julie, i Peters famn, kom strax bakom Wille men vid det laget såg jag suddigt av alla tårarna. Wille log och vinkade och ropade mamma mamma! hela vägen ner för rulltrappan och det var så underbart att få hålla honom igen! Julie blev bekymrad, eftersom jag grät, men blev nöjd igen då jag förklarade att jag inte var ledsen utan glad. Vilka kramar och vad härligt det var att få se dem igen. Jag ogillar verkligen att vara från mina barn, och att bli lämnad ensam hemma var ännu värre än att själv åka bort. 

Nu är vi tillsammans igen , alla 4!

Tack för de fina bilderna Anton!

Snart kommer dom!

Om 4 timmar kommer älsklingarna hem, nu längtar jag så enormt mycket! Men, innan de kommer ska jag hinna klart en hel del halvfärdiga projekt, så nu sätter jag fart!

Tror ni min plan lyckas?

En GT och den här:



ska väl få fart på mitt sällskap ikväll =)?

Plantera höstväxter -check!

Igår var jag ute till sent på kvällen och planterade höstväxter i hela 9 krukor. Jag är mycket stolt över mig själv. När mörkret kom och gjorde planteringen besvärlig gick jag in och drack te. Det är märkligt att vara ensam hemma...

Visst blev det fint?