FREE YOUR MIND

Det är mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Viktiga beslut ska fattas och jag måste på något sätt försöka klara de kommande veckorna utan att deppa ihop för att jag är borta från barnen. Jag vet hur jag brukar göra -jobba som en galning och träna som en galning. Igår, första dagen i Canada var skallen för mosig efter den långa resan, så det blev bara en kort stunds jobb. Men träning, det blev det mycket av. Var ute på hiking i ca 5 timmar, vi gick 24 kilometer och Ontario visade sig från sin bästa sida. När man går rensar man skallen, och iallafall för mig hjälper det att reda ut tankar och gör mig mindre deppig.

 

 

På väg ner till lake Ramsey

 

Lake Laurentian

Lönnarnas blad är lysande röda. Man tappar andan, så vackert är det.

 

Erling är en pålitlig vandringskompis! Han bangar inte.

 

 

 

Lönn

 

Vi vandrade runt halva Lake Ramsey och halva Lake Laurentian. Det finns massvis med vandringsleder runt Sudbury och förhoppningsvis hinner vi med ett par till nästa helg.

 

Lake Ramsey

 

I övrigt kan man  notera att kanadickerna skulle behöva nyttja de fina vandringslederna lite mer.

 

Nu ska jag jobba lite till innan gymet öppnar. Försöker hålla mig nära svensk tid och kliver upp 04 på morgonen. Efter en timme på gymet 07-08 blir det frukost och sedan mer jobb hela dagen.

 

 

PICS FROM FRANCE

Har ju inte visat bilder från dagarna i Villefranche sur Mer, Frankrike ännu. Här kommer de!

 

Vi vandrade. HELA dagarna. Här runt Cap Ferrat.

 

Stopp för intag av vatten och frukt.

Kläderna kvar på land

Bad i det fantastiska vattnet

 

  

 Cap Ferrat

 

 En dag tog vi bilen till Eze och vandrade uppåt. Cap Ferrat syns därnere.

 

 Nästa dag runt Cap d´Àntibes

 

 Det finns sämre ställen att käka sin medhavda lunch på =)

Cap d´Ántibes

 

 Avslut med bad utanför Antibes

 

Ja, vi gick, åt, drack rosè, sprang, badade, åt, slappade. En välbehövlig vuxen-mini-semester. Konstigt att vara borta från barnen, men efter 7,5 år var det på tiden att vi gjorde något, bara jag och Peter.

 

 

SUDBURY ONTARIO CANADA

...där befinner jag mig nu. Ska ägna dagen åt att bekämpa jetlag, gå på lite hiking och jobba lite. Längtar väldigt mycket efter barnen och hoppas att en lång vandring i skogen dövar ångesten lite.

 

 tröstäter

 

HUR BLEV DET SÅ HÄR?

Hur hamnade jag på ett jobb som slungar mig ut i världen till diverse avlägsna och mindre avlägsna destinationer hela tiden? Vad är meningen med det? Ur ett större perspektiv alltså. Är det meningen att jag ska lära mig uppskatta Sverige?  Eller ska jag bli en riktig världsmedborgare som lotsar ut mina barn i världen för att de ska göra nytta och skillnad när de blir stora?

 

Eller så är det helt enkelt så att det finns ingen speciell mening, det är bara ett job bsom betalar lönen.

 

Är hemma igen, två dygn, innan det bär av igen. Full snurr, stress, stress. Prio: tid med barnen.

 

Är ledsen och längtar redan hem fast jag inte åkt ännu. Hu.

 

HU.

 

Julie på Sunderby sjukhus förra veckan. Vår lilla tappra soldat. Julie, som väljer Spiderman-figurer när hon får handla på leksaksaffären, som kan simma, som kan skriva sitt namn och lite till, som bara leker med grabbar, som när hon skulle klä sig riktigt fin för Willams dop valde en tröja med Blixten McQueen på. Hon är cool min lilla  4-åring.

JUST AROUND THE CORNER

Vi har tur som bor där vi bor. I lördags bestämde vi oss för att äta en annorlunda middag.

 

 

Hit gick vi, till Höträsket som ligger just bakom vårat hus.

 



 Max hängde med

 

Grillad korv och pinnbröd. Delicious.

 Sedan blev det båtbygge och lek vid bryggan. Julies öga mycket bättre redan!

 

Hösten är underbar!

 

GRÅTT

Är i Katowice. Typisk Polsk industristad. Tänk grått, 70-tal, öststat, förorenad luft. Hu. Sprang på löpbandet med utsikt över staden imorse. Kände mig riktigt nöjd att jag stod ut =).

 

Bjuder på lite bilder från resan hit. Loungen i Warszawa är helt OK, även om det mest serveras flytande föda (soppa) och dryck.

 

 

Ja, så här ser det ut i en typisk lounge. Allt är gratis och tur är väl det. Lite plåster på såren ska man väl ha för att man hör till den sorgliga skaran som reser så mycket att de får tillgång till dessa tragiska oaser.

 

Tycker att jag tillbringar väldigt mycket tid på flygplatser. Det är dåligt. Speciellt eländigt kändes det att åka iväg igår, när Julie haft några tuffa dagar. Lilla J gjorde illa ögat och fick sövas för att skrapa hornhinnan och få bort ev skräp som satt i ögat. Hon var tapper som den tappraste soldaten och modig och duktig. Allt verkar ha gått bra, vi får se på syntestet om ett par veckor.

 

Jag längtar hem.

 

 

VILLEFRANCHE SUR MER

Plötsligt händer det. Jag och Peter firar 5-årig bröllopsdag och är på Franska rivieran. Bara vi. Inte våra små ungar, bara vi. En mycket märklig känsla som igår (avresedagen) gränsade till panik och ångest, men som idag känns ganska bra. Vi har inte varit iväg tillsammans utan barnen på över 7 år. Jag tror att vi varit ute och ätit utan barnen ca 4 ggr de senaste åtta åren. Farmor och farfar håller ställningarna hemma, och vi ska bara njuta. Idag tror jag att jag börjar kunna njuta =).

 

Igår när vi satt nerevid hamnen i Villefranche var jag faktiskt inte säker på att det här verkligen händer. En god sallad Nicoise, ett glas Rose, en lugn liten medelhavsvik och en snygg trevlig man (min) vid mitt bord. Lagom mycket folk, ca 26 grader varmt och klarblått hav 2 meter från vårat bord. Är det på riktigt?

 

Idag ska vi vandra. Tour de Cap Ferrat står på schemat.

 

Nyp mig.

 

På väg från Nice flygplats, Peter i vår bil som skulle vara "Audi A3 eller liknande". Det blev "eller liknande" =)

 

Strandpromenaden i Nice

 

 

Underbart ställe. Villefranche sur Mer är hittillls helt perfekt.

 

JULIE PÅ TV

Igen =). Hon blev med på film förra året, och nu visades hennes snutt igen. ca 3 minuter in i sändningen, världens sötaste tjej. Men vad liten hon var!

 

http://www.svtplay.se/video/271676/4-9-08-40

VILKEN FEST

Jag hade ihjäl alla mina förkylningsbaciller i lördags. Vi hade partaj, och mer bilder kommer senare.

Jag, Anna, Erica och Annika firade att vi fyllt 40 med en liten skara nära och kära.

Men huset gungar fortfarande =)

 

Jag, Helena och Annika! Det är inte var dag vi tre kusiner är samlade. Vackra kusin Helena hade rest ända från Sveriges första huvudstad för att fira med oss.

ENVIS SOM EN RÖD GRIS

...är den här eländiga förkylningen jag fått. En vecka har den hållit mig i sina äckliga klor nu och nu är jag less. Snöt mig nyss och det kom ut ca en dl snor. Men jag har bestämt mig, nu JÄKLAR! Nu tar jag en till panodil, äter en tallrik glass och sedan ska jag må bättre. Har mycket jobb att göra idag, både på jobbet och privat. För i helgen ska det bli kalas. `

 

Försvinn äckliga förkylning försvinn!

 

Stolta killar! Wille och Axel cyklade själva till skolan för första gången imorse!





Idag blev hallen klar efter vår senaste vattenskada =). Lasse lägger sista handen vid fogarna och tur är väl det med tanke på vad som ska hända här imorgon.

 

 

TOSSA DE MAR

Bildregn!

Wille reser

 

Julie reser -det är bra att ha med sig pennor och ritblock på flyget

 

Julie har fotat pyreneerna

 Framme! Första kvällen gick vi de 300 meterna från hotellet ner till stranden. Finfin liten strand med båtar och gammal borg.

 

 Såhär vill jag helst gå klädd året om. Kanske i bikini ibland men absolut inte mer kläder än så =)

 

 Det är VARMT i vattnet! Hela gänget: Matti, Axel, Wille, Juile och Max!

 

Gissa vem av de två som blötte ner sina byxor? Rätt svar: Wille =). Men det gjorde ju såklart inget. Vi är på semester och det är varmt!

 

På väg upp till borgen spanar vi ut över bukten med stranden och båtarna

 

 Tidig morgon dag 2 -inte helt svårt att gissa var det här gänget är på väg...

 

Fotograf: Julie

 

 Vi tog en båttur till en annan strand. Snorkling, sandslottsbygge, klippklättring (hm...) och bad.

 

 Våra stora fina grabbar, Wille, Max och Matti (fotograf: Julie)

 

Julie på en av Tossas 3 små stränder. Kristallklart vatten! Enda nackdelen är att det blir proppat med folk. Antar att det beror på att resten av Europa har semester i Augusti...

 Jag fick till en morgonjogg. Kunde inte låta bli att stanna och fota. Så vackert!

 

 

På väg att käka middag!

 

Att resa såhär med 5 barn och två kompisar är riktigt roligt. Vi vuxna tjejer har kul och barnen har kul. Sist vi reste tillsammans var till Alcudia för två år sedan -då var barnen mindre och allt var lite mer meckigt med barnvagnar etc. Nu gick allt finfint och bara man ställer in sig på att restaurangbesök inte direkt blir de mest avkopplande ögonblicken och att det är bara att ta en djup klunk öl och andas och räkna till 10 när det blir alltför galet och vilt så finns det inget att klaga på.

 

Härlig vecka på härligt ställe med härliga kompisar! Tack kära Sara och Satu!